När vi stressar är vi innerst inne övertygade om att det är nödvändigt - hela vårt evolutionära arv säger åt oss att inte ignorera hot, eftersom det kan äventyra vår överlevnad. I vårt samhälle idag är det också "fint" att stressa, det uppfattas som att man anstränger sig och får lite mer gjort än andra. Men så är det inte!
Något av det första som händer när stressen får oss i sitt grepp, är att vår prestationsförmåga sjunker. Det inträffar långt innan vi får några fysiska problem av stressen. Och när det har gått så långt att vi blivit sjukskrivna, då har vi antagligen med större och större ansträngning fått mindre och mindre gjort under en ganska lång tid.
Enkelt uttryckt kan man säga att vår kropp har en gaspedal (stresshormoner) och en bromspedal (lugnande hormoner). När vi behöver göra något, trampar kroppen på gasen. När vi kan vila igen trampar den på bromsen istället. Det här händer hela tiden, varje dag - utan gaspedalen skulle vi aldrig komma ur sängen på morgonen.
När vi möter ett hot av något slag trampar kroppen gasen i botten och förbereder sig för en fysisk attack. Musklerna behöver syre och energi för att prestera maximalt, så andningen, pulsen och blodtrycket ökar samtidigt som fettsyror och blodsocker frigörs. Adrenalin utsöndras och musklerna spänns för att vara redo att kämpa eller fly. Samtidigt måste kroppen göra sig beredd på skador: kanske hinner man inte undan eller blir skadad i striden. Därför dras blodkärlen ihop och blodets levringsförmåga ökar.
Vi är inte byggda för att vara ständigt stressade. Anspänningen är tänkt att följas av en urladdning och sedan vila och återhämtning - björnen anfaller, vi slår ihjäl den och kan sedan pusta ut. Eftersom anfallet aldrig kommer, stannar stresshormonerna kvar i blodet och manar kroppen till fortsatt beredskap. De spända musklerna stelnar och börjar värka, den frigjorda energin lagras runt buken, magen börjar bråka och vi får svårt att sova.
Vår hjärna är fortfarande på helspänn inför det kommande anfallet. Därför försöker den prioritera bort sådant som inte är avgörande för vår överlevnad, såsom att läsa månadsrapporter eller minnas namnet på personer man inte träffar så ofta. Det är inte så konstigt - skulle du kunna läsa rapporter med en björn som prasslar i buskarna? Vi får svårt att koncentrera oss, minnet sviktar och vi presterar sämre på jobbet. Kanske blir det också alltför ansträngande att vara social och trevlig mot kollegorna.
Efter ett tag får de förlängda stressreaktionerna konsekvenser. De tre viktigaste medicinska effekterna av stress är utmattningsdepression (utbrändhet), hjärt- och kärlsjukdomar och problem med muskelvärk. Immunsystemet, som blir starkare vid kortvarig stress, försvagas när stressen blir långvarig och man kan få problem med upprepade infektioner. Det finns även många besvär som i sig inte orsakas av stress men som förvärras av den, exempelvis astma.
Om kroppen ständigt går på högvarv kan också hormonbalansen sättas ur spel. Gas- och bromspedalerna slutar helt enkelt att fungera. När gaspedalen ger upp förlorar vi helt förmågan att bli pigga och blir konstant "intill döden" trötta. Om bromspedalen slutar fungera händer det motsatta: kroppen skenar och vi får s k panikångest.
Det finns olika teorier om vad som är de viktigaste stressorsakerna i dagens samhälle, men ofta talar man om krav - kontroll - stöd och balans mellan ansträngning och belöning. Genom att analysera vad det är som stressar just dig i din vardag, blir det lättare att förbättra situationen. Bara att veta varför en situation påverkar en brukar göra stressen lättare att hantera.
Vanliga orsaker till stress i dagens arbetsliv:
Stress kan vara både positiv och negativ. Positiv stress upplever vi som utmanande och rolig, medan negativ stress känns övermäktig. Det är i första hand den negativa stressen som skapar problem, men all stress innebär en påfrestning för kroppen. Ansträngning måste följas av vila, annars blir även den positiva stressen nedbrytande och en del i en negativ spiral.
Ett stressfritt liv existerar inte, men det går att lära sig hantera kroppens stressreaktioner. Motmedlen är enkla, men ack så svåra: få balans mellan ansträngning och vila, ta kontroll över sitt eget liv, få stöd av andra människor och naturligvis äta bra, sova gott och röra på sig. Problemet är att stress ofta får oss att söka de snabba lösningarna. Dessa beteenden förstärker effekten av stressreaktionerna och blir en del i en negativ spiral.
Det finns mycket du kan göra själv för att bli bättre på att hantera stress.
När din kropp talar till dig, måste du lyssna. Ignorerar du den, kommer den snart att börja skrika! Prata med din läkare om du har problem, han eller hon kan hjälpa till att reda ut vad som kan vara stressrelaterat. Företagshälsovården har ofta stor vana vid att hjälpa människor med stressproblem. Läkare kan också skriva remiss till kurator eller psykolog.
Att få hjälp av en duktig coach kan också vara ett bra sätt att lära sig hantera stress bättre. Särskilt om du arbetar som chef kan coaching vara ett effektivt sätt att bli en bättre ledare. Det gör att du kan minska stressen både i ditt eget liv och för dina medarbetare.
Bra information om stress och hälsa finns på www.infomedica.se, landstingens och Apotekets gemensamma webbplats för sjukvårdsrådgivning. Under Liv och hälsa finns tips och råd om stress, motion och mycket annat.
Om du vill veta mer om coaching, se www.assessio.se. Titta under Arbetsliv och Tjänster.
Lägg upp ditt CV: bli kontaktad direkt av attraktiva arbetsgivare!
Ta emot lediga jobb som passar dig direkt till din e-post.
Behöver du tips i ditt jobbsökande? Läs StepStones nyhetsbrev!
Upptäck hur StepStone kan hjälpa dig med en snabb och lyckad rekrytering.